Medan min kära moder lagade mat idag och desperat ville att jag skulle hjälpa till, vilket jag definitivt inte kunde eftersom att jag hade fullt upp med att göra absolut ingenting vilket hon förvisso inte tyckte var en särskilt bra sysslosättning när man “kan ha kul och laga mat tillsammans”, ja i alla fall, medan hon gjorde detta så gjorde jag ingenting – det vill säga sitta och sporadiskt besöka lite bloggar (och komma fram till att alla bloggare bor i Sundsvall och har små intriger emellan deras bloggar där de desperat vill komma först i en tävling som en gratistidning anordnar) och besöka alla universitet i hela världens hemsidor.

Så dagens första insikt är alltså att alla bloggare bor i Sundsvall och att de är patetiskt allihopa. Pemiro råkar jag förvisso tycka är extremt roliga och Johanna Sjödin råkar jag tycka är ganska vettig och Hana Pee råkar jag tycka är ganska rolig hon också och jag anser det vara essentiellt för min existens att veta om hon har mens idag eller inte och Solrosland råkar jag tycka är jättesöt. Okej, men man kan vara patetisk och rolig ändå.

Dagens andra insikt är att jag är en velpotta. Velpotta är möjligtvis ett av de bästa orden som någonsin uppfunnits. Förmodligen är det bäst just för att jag är det, på samma vis som jag tycker att Josefin är det bästaste namnet just eftersom att det är mitt lagliga namn och alla mina många vänner betitlar mig så. Varför är Josefin då den vackraste velpotta jorden skådat? Jo, saken är den att idag har jag nämligen velat studera allt från juridik, till journalistik, till lärarutbildning, till datavetenskap (fråga mig inte ens hur det dök upp), till språkvetarprogram, till studier om mänskliga rättigheter, till religionsvetenskap, till ja, sen var det nog slut (och ja, jag anser det vara viktigt att redan nu veta vad jag vill göra om lite mer än 2 år). Sen var mamma klar med maten som jag inte hjälpt till med.

Nu sitter vi här, jag och mitt dåliga samvete, och undrar om vi inte ska föröka oss så att vi kan studera allt vi vill. Då kan vi nog låta en av oss vara min moders personliga kock i 16 år, för det är nog så mycket jag ligger efter.

Den videon lindrar min ångest i 3 minuter och 19 sekunder. Men den går på repeat, så det är lugnt.